Det är bra att och att underhålla sitt tak, rensa hängrännor, ha noggrann koll på att pannorna är hela och att tvätta taket. Det förlänger livslängden och bibehåller ett bra utseende. Men en av de vanligaste missuppfattningarna är att takets täthet beror på pannorna.

Tätskiktet åldras fortare än ytskiktet

Det som faktiskt skyddar ditt hus från vatteninträngning är i slutändan underlagspappen eller på modernare tak underlagsduken. Underlagspapp brukar åldras snabbare än ytskiktet. Pappen åldras och torkar ut då den utsätts för stora värmeväxlingar och påverkas av vind och fukt. En fnasig papp ger inget skydd mot väta. Om en panna hamnar snett i hårt väder eller går sönder under vintern finns det sedan inget skydd mot läckage. Ett tak som läcker, kan ha läckt under lång tid och skadat den bärande konstruktionen. Då blir ett takbyte mer omfattande och kostsamt.

Den estiska livslängden är inte lika lång som den tekniska.

Huset tak är inte bara ett funktionellt skydd. Det kan ofta den mest framträdande delen på huset. En takrenovering är också en investering som höjer värdet på din bostad och resulterar i ett mer attraktivt hus.

Hur ser man att taket behöver bytas?

När någon av våra Takmästare utför en takkontroll undersöker de skicket på ditt tak både utvändigt och invändigt på vinden. Ute inspekterar de och kontrollerar skicket på vindskivor, hängrännor och stuprör. De lyfter på pannorna på ett par olika platser och inspekterar pappen. Kanske är den sprucken? Är den torr och fnasig? Invändigt kontrollerar de vinden om det går att komma in. Där inne tittar de efter eventuella tecken på läckage. Finns det påväxt av mögel på råspont eller takstolar? Är takstolarna rötskadade? De tittar också efter tecken på fuktproblem som orsakas av dålig ventilation eller på grund av fuktvandring från våtutrymmen. Denna typ av problem kan kräva ett takbyte trots att livslängden på materialet långt ifrån är slut. I dessa fall krävs utöver ett nytt tak andra typer av åtgärder för att säkerställa att problemen inte återkommer.


Hur ofta behöver man egentligen byta tak? 

Den tekniska medellivslängden för ett papptak är 15–20 år, för takpannor 30 år, och för bandtäckt plåt 40 år. Detta är riktmärken och beror på faktorer som underhåll, väder, läge, geografisk placering och användning. Men när underlagstaket, underlagspappen samt bär- och ströläkten blir dåliga är det dags att byta hela taket.

Om du planerar att montera en solcellsanläggning kan det vara lämpligt att byta taket lite tidigare än vanligt. Det viktigt att taket och solcellsanläggningen ligger i samma fas vad gäller livslängd. Totalekonomin på solcellerna blir svår att få ihop om de behöver demonteras och återmonteras till följd av att du behöver genomföra ett takbyte mitt under panelernas livslängd.

Läs mer om takbyte på vår huvudsida om att byta tak.